Sommaren är kort
Jag ligger i gräset och tittar upp mot skyn, himmelen är klar blå och solen lyser ner på mig.
Några fåglar svävar högt där uppe, de ser ut som små vita prickar.
En vindpusst smeker mitt ansikte och gör så att mitt sommarblondahår fladdrar runt.
Gräset som är så mjukt och grönt ska snart klippas ner.
Sommaren är snart slut och vinterjackor, vantar, mössor, m.m. har börjat säljas i butikerna.
Denna underbara sommaren är nästan slut!?
Innom mig så har det bara börjat, men utan på är den redan slut.
Kylan har börjat komma och solen lyser nu inte lika starkt som den gjorde för en månad sen.
Jag ligger här i gräsen och funderar. Massa tankar strövar runt i mitt huvud så att den nästan spricker.
Jag vet inte riktigt vad jag ligger och tänker på, jag vet inte äns varför jag la mig här!?
Gräset, himmelen, solen, måsarna, träden, vinden, kvittret från fåglarna, att bara få ligga här själv och bara njuta,
är underbart. Att få njuta av de få timmarna/dagarna som är kvar av sommaren.
Alla minnen väcks från sommarlovet, all den här glädjen och skratten som jag fått uppleft, är nu slut.
Vintern närmar sig, sagta men säkert.
Allt som vart så roligt kommer nu bara vara minnen, den tråkiga hösten kommer snart.
Me änsålänge har den inte kommit, jag ligger här ute på våran tomt och drömmer mig bort.
I mina drömmar är jag lycklig och har underbara kompisar som aldrig skulle svika mig.
Men i verkligheten är det inte lika dant...
